Hoppa till innehåll

Grönyteskötsel i fastighetsservicen: avtalets sommardel

Fastighetsskötare röjer gräskanter vid en fastighet en solig sommardag
Foto: Reimond Mar Depra via Pexels

En het och regnig försommar får gräset att växa dubbelt så fort som normalt, och plötsligt räcker inte avtalets ”regelbunden klippning” till. Hyresgästerna klagar på en tovig gräsmatta, leverantören hänvisar till att man klippt enligt schemat, och beställaren har inget att luta sig mot i avtalstexten. Tvisten uppstår för att kravet aldrig definierade vad regelbunden faktiskt betyder, och sommaren är den del av året när den luckan syns tydligast.

Sommaren är avtalets tyngdpunkt

I vår genomgång av fastighetsskötsel, avtal och kostnad är mark och utemiljö ett av fyra kostnadsblock i skötselavtalet, vid sidan av tillsyn, vinterväghållning och jour. Vintern har snöröjning som sin tydliga arbetstopp, med sina egna trösklar för utryckning och sitt eget ansvarsläge, vilket vi behandlar i genomgången av vinterväghållningen i fastighetsservicen. Sommaren har grönytorna. Från maj till september koncentreras gräsklippning, häckklippning, ogräsbekämpning, tillsyn av planteringar och renhållning av gångar och parkeringsytor till samma säsong, och det är då avtalets kravnivå sätts på prov varje vecka, medan vintermomenten sätts på prov några gånger om året.

Ett helhetsavtal för fastighetsservice paketerar grönyteskötseln tillsammans med teknik, jour och felanmälan under en leverantör, men paketeringen löser inte själva kravställningen. Den måste fortfarande göras särskilt för sommarens moment, eftersom de är väderberoende på ett sätt som teknisk tillsyn inte är.

Skötselklasser gör kravet mätbart

Lösningen är densamma som för städuppdrag: byt aktivitetskrav mot ett mätbart resultatkrav. Svenska kommuner arbetar sedan länge med skötselklasser för att göra just gräsklippning jämförbar, en modell som går att låna även till en kommersiell fastighets avtal. Örebro kommun delar in sina gräsytor i tre klasser, och gör det på ett sätt som är värt att låna. Bruksgräsmattan klipps under hela säsongen, men kommunen sätter medvetet ingen frekvens: hur ofta det blir beror på hur snabbt gräset växer, och kravet uttrycks i stället som ett höjdmått, gräset tillåts bli en knapp decimeter innan det är dags att klippa igen. Högvuxna gräsytor, till exempel remsor mellan fastigheter och ytor längs gång- och cykelbanor, slås vanligtvis två gånger per säsong. Slåtterängarna slås oftast en gång om året, i augusti eller september, och det avslagna höet samlas upp och tas bort.

Poängen med att låna klassindelningen till avtalet är inte att kopiera en kommunal skötselplan rakt av, utan att tvinga fram det en klassificering alltid ger: ett mätbart mått att stämma av mot, antingen en högsta tillåten gräshöjd eller ett antal tillfällen per säsong, i stället för ett adjektiv som ”regelbunden” som betyder olika saker för beställare och leverantör. Behöver du en färdig avtalsstruktur i stället för att formulera kraven själv finns Aff. Den ideella branschföreningen Aff Forum ger ut branschens regelverk och mallar för avtal om fastighets- och servicetjänster, framtaget partsneutralt av branschens egna aktörer, och anger själv att Aff passar för parkskötsel och vinterväghållning, inte bara för fastighetsdrift. Att referera Aff:s aktivitetslistor i kravspecifikationen gör att båda parter utgår från samma definitioner.

Det som lätt glöms i kravspecifikationen

Två saker faller ofta utanför ett avtal som bara reglerar klippfrekvens. Den ena är bevattning under torrperioder. En het sommar utan reglerad bevattning kan göra att gräsmattan bränns oavsett hur ofta den klipps, och avtalet bör därför ange vem som ansvarar för extra bevattning vid torka och om det ingår i grundpriset eller faktureras separat.

Den andra är ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor som gångar och parkeringar. Där är det tillståndsfrågan snarare än ett förbud som styr. Att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel på ytor av asfalt, betong eller andra hårdgjorda material kräver tillstånd av den kommunala nämnden, och detsamma gäller grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor. Kemikalieinspektionen räknar upp gårdsplaner och parkeringsplatser som typexempel. På sammanhängande ytor över 1 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt krävs dessutom skriftlig anmälan, och arbetet får påbörjas tidigast fyra veckor efter den. Helt förbjuden är användningen sedan den 1 oktober 2021 på tomtmark för bostadshus, i parker och på skolgårdar, och det förbudet gäller oavsett om den som utför arbetet är yrkesmässig eller inte. Ogräsbekämpningen sker därför i praktiken mekaniskt, med borstning, hetvatten eller manuell rensning, vilket tar längre tid och kostar mer per kvadratmeter än den kemiska sprutning som tidigare var norm. Vilka regler som gäller för just er fastighetstyp och markanvändning är värt att stämma av med kommunens miljökontor innan kravspecifikationen skrivs, men själva arbetsmetoden bör under alla omständigheter anges i avtalet så att leverantören inte kan välja bort den mer tidskrävande mekaniska metoden i tysthet.

Innan sommarsäsongen börjar

Ett avtal som håller genom en väderberoende säsong anger skötselklass och antal tillfällen per grönyta, pekar ut vem som betalar för extra bevattning vid torka, och anger metoden för ogräsbekämpning, det enda moment där metoden i sig avgör kostnaden. Sätts de tre sakerna på plats innan säsongen drar i gång försvinner den vanligaste sommartvisten, den där båda parter egentligen menade olika saker med samma ord.

Senast faktagranskad: 26 augusti 2026

Integritetspolicy