Hoppa till innehåll

Städbranschen växer men tjänar mindre: så föll marginalerna 2021 till 2024

De städbolag som funnits med hela vägen mellan 2021 och 2024 ökade sin samlade omsättning med 11,9 procent i reala termer. Det typiska städbolaget märkte knappt av det. Mätt på samma bolag varje år växte medianens omsättning bara 3,0 procent realt under samma period, samtidigt som medianens rörelsemarginal föll från 7,3 till 4,9 procent. Det är ungefär en tredjedel av lönsamheten, borta på tre år. Tillväxten finns alltså, men den har hamnat hos de större bolagen, och den har kostat i marginal.

Siffrorna är hämtade ur bolagsdata (SCB:s företagsregister, Bolagsverket och företagens årsredovisningar) den 15 juli 2026. Hur marknaden ser ut i stort, alltså antal företag, storlek och var i landet de finns, har vi gått igenom i översikten över städbranschens marknadsstruktur. Den här sidan handlar om det den inte svarar på: lönsamheten, och vart den tagit vägen.

Samma 733 bolag, fyra bokslut

Tabellen nedan följer en balanserad panel: exakt samma 733 städbolag som har ett bokslut varje år från 2021 till 2024, med en omsättning över 200 tkr. Valet är medvetet. Ett register fylls hela tiden på med nya bolag, och räknar man ihop alla som råkar finnas i arkivet ett givet år ser branschen ut att växa även när inget enskilt företag gör det. Genom att låsa urvalet till bolag som funnits med hela vägen mäter vi verkliga företag i stället för arkivets påfyllnad.

År Total omsättning Median omsättning Median rörelsemarginal Andel med förlust
2021 1 450 Mkr 1 331 tkr 7,3 % 22,0 %
2022 1 720 Mkr 1 593 tkr 5,9 % 22,8 %
2023 1 830 Mkr 1 632 tkr 4,4 % 24,0 %
2024 1 962 Mkr 1 658 tkr 4,9 % 25,4 %
Balanserad panel: samma 733 städbolag med bokslut varje år 2021 till 2024. Källa: bolagsdata (SCB:s företagsregister, Bolagsverket, årsredovisningar), uttag 15 juli 2026.

Tillväxten som inte nådde medianbolaget

Panelens totala omsättning steg från 1 450 till 1 962 Mkr, alltså 35,3 procent i löpande priser. Men de åren var inflationen hög. Deflaterar man med SCB:s levnadskostnadsindex, som steg från 5 014 till 6 065 i årsmedeltal mellan 2021 och 2024, motsvarar det 21,0 procents prisökning. Kvar blir 11,9 procents real tillväxt för panelen sammantaget.

Medianbolaget då? Dess omsättning steg 24,6 procent nominellt, vilket efter samma deflatering blir 3,0 procent realt. Uttryckt i kronor: medianomsättningen på 1 658 tkr för 2024 motsvarar cirka 1 371 tkr i 2021 års penningvärde, mot 1 331 tkr tre år tidigare. Det typiska städbolaget har alltså ökat sin reala omsättning med ungefär 40 000 kronor på tre år. Det är skillnaden mellan de två talen, 11,9 mot 3,0 procent, som är den intressanta: när totalen växer fyra gånger snabbare än medianen sker tillväxten inte brett, utan i toppen av storleksfördelningen.

Marginalen bottnade året inflationen toppade

Lönsamhetsfallet är inte jämnt utspritt över perioden, och tidpunkten är talande. Medianmarginalen sjönk från 7,3 till 5,9 procent under 2022, då konsumentpriserna steg 8,4 procent, och vidare ner till 4,4 procent under 2023, då de steg 8,5 procent. När prisökningstakten föll tillbaka till 2,8 procent under 2024 vände marginalen svagt uppåt igen, till 4,9 procent. Bottenåret för lönsamheten sammanfaller alltså exakt med toppåret för inflationen.

Det bevisar ingen orsakskedja, men mönstret är vad man väntar sig i en personalintensiv tjänstebransch där kostnaderna omförhandlas snabbare än kundavtalen. Löpande städavtal löper ofta ett eller två år till avtalat pris, medan löner och material stiger under tiden. Marginalen ligger däremellan och tar smällen. Att återhämtningen 2024 stannade vid 0,5 procentenheter, långt under utgångsläget, tyder på att bortfallet inte var tillfälligt.

Ett räkneexempel som visar vad det betyder i kronor

Procent döljer ofta hur illa det är. Ta ett tänkt bolag med panelens medianomsättning och medianmarginal. År 2021 gav det 1 331 tkr i omsättning och 7,3 procents marginal, alltså cirka 97 tkr i rörelseresultat. År 2024 gav 1 658 tkr och 4,9 procent i stället cirka 81 tkr. Trots 327 tkr högre omsättning blev resultatet 16 tkr lägre i kronor räknat, och deflaterat till 2021 års penningvärde återstår 67 tkr, en real försämring på ungefär 31 procent.

Räkneexemplet är illustrativt, inte ett verkligt bolag: medianomsättning och medianmarginal beräknas var för sig och behöver inte komma från samma företag. Men storleksordningen håller, och den beskriver branschens problem bättre än procenttalen gör. Bolagen har fler kvadratmeter att städa och mindre kvar när fakturorna är betalda.

Spridningen är det som borde intressera en upphandlare

Medianen döljer att branschen är kraftigt tudelad. Ser man till det senaste bokslutet per aktivt bolag, 2 621 bolag med marginaldata, ligger medianmarginalen på 5,8 procent. Men undre kvartilen ligger på 0,7 procent och övre kvartilen på 14,2 procent, en spridning på ungefär tjugo gånger mellan de svagaste och de starkaste. Drygt vart femte bolag, 20,6 procent, redovisar ett negativt rörelseresultat i sitt senaste bokslut. I panelen, alltså bland de bolag som funnits med hela perioden, har andelen med förlust stigit varje år och nådde 25,4 procent 2024.

För den som köper städtjänster är kvartilerna mer användbara än medianen. En leverantör nära undre kvartilen driver sin verksamhet med 0,7 procents marginal, och då räcker en kostnadsökning på en dryg procent för att vända resultatet till minus. Ett sådant bolag har inget utrymme att absorbera vare sig ett prisavdrag i förhandlingen eller ett oförutsett åtagande i avtalet. Det är inget argument för att välja den dyraste offerten, men det är ett argument för att väga in motpartens ekonomiska uthållighet och inte bara priset per kvadratmeter. Vilka nyckeltal som är rimliga att begära in går vi igenom i guiden om kravställning och nyckeltal vid upphandling av städfirma, och var den undre gränsen för ett seriöst timpris går framgår av genomgången av prismodellerna för kontorsstädning. Motsvarande resonemang för privatpersoner finns i systersajtens guide till att välja rätt städfirma.

Nästa bokslutsår blir avgörande för tolkningen. Vänder medianmarginalen tillbaka mot sju procent var lönsamhetsfallet en inflationsparentes. Ligger den kvar kring fem procent medan de största bolagen fortsätter dra ifrån har städbranschen genomgått en strukturell förändring, och då kommer den att märkas i anbuden långt innan den syns i statistiken.

Om underlaget

Uppgifterna är hämtade ur bolagsdata 2026-07-15 och bygger på SCB:s företagsregister, Bolagsverket och företagens årsredovisningar. Städföretag definieras som aktiva företag med SNI 81210, 81220 eller 81290 som huvudverksamhet.

En avgränsning behöver förstås innan siffrorna används. Antal och struktur bygger på hela företagsregistret, som rymmer 11 482 aktiva städbolag. Omsättning, rörelsemarginal och lönsamhet kan däremot bara beräknas för de bolag som lämnar årsredovisning, i praktiken aktiebolagen. Det är 2 621 av 11 482 bolag, alltså knappt 23 procent av städföretagen. Resten är i huvudsak enskilda firmor, som inte lämnar årsredovisning och därmed saknar ekonomiska uppgifter i registren. Varje lönsamhetstal på den här sidan gäller alltså aktiebolagssegmentet och är inget genomsnitt för branschens alla utförare. För den som upphandlar är det samtidigt det segment som räknas, eftersom anbuden normalt kommer därifrån.

Utvecklingen över tid mäts på den balanserade panelen om 733 bolag, medan nivåtalen för dagsläget (median 5,8 procent, kvartiler och förlustandel) beräknas på samtliga 2 621 bolag med marginaldata i senaste bokslut. Urvalen är olika och ska inte jämföras rakt av. Deflateringen bygger på SCB:s levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner, årsmedeltal. Inga enskilda företags uppgifter redovisas.

Senast faktagranskad: 15 juli 2026